|
När riksbanken sänkte sin räntebana förra veckan skrev Sydsvenskan en läsvärd ledare som fick mig att tänka, räntehökar flyger lägre. Artikeln är inte läsvärd för att den framför någon klok åsikt, utan tvärtom för att den är typisk för hur drogade vi blir av långa tider med konstgjort låga räntor.
Sydsvenskan skriver att det är bra att räntan hålls så lågt som möjligt eftersom många företag kan komma att slås ut av en högre ränta. Men om vissa företag bara kan överleva om hela ekonomin dopas med billiga pengar, ska vi då göra det? Och orosmoln på himlen kan inte vara ett argument för låg ränta, snarare tvärt om. En högre ränta minskar den skuldbörda som plötsligt blir så betungande under nästa lågkonjunktur.
Den amerikanska ekonomin har svårt att återhämta sig efter lågkonjunkturen eftersom skulderna hos både hushåll och stat håller nere konsumtionen. Den höga skuldkvotet hos hushållen, uppblåst av ett halvt decenniums extremt låga amerikanska räntor, orsakade finanskraschen för två år sedan. Räntorna höjdes sedan för lite och för sent och när kraschen väl kom i september 2008 var riksbankerna tvungna att sänka dem kraftigt för att rädda situationen. Men ju längre pengar är billiga, destu större är riskerna i nästa lågkonjunktur.
Två saker pekar på att vi inte lärt oss utan att krisen kan upprepas:
1) Trots finanskrisen har hushållens skuldkvot ökat efter 2008 i Sverige, från 140 procent till 150 procent. (Dock låg USA och GB runt 200 procent när krisen kom.)
2) Åsikter som Sydsvenskans visar hur snabbt vi börjat tro på billiga pengar som något normalt. Precis som det unga paret som köper ett litet radhus i Lund för 3,5 miljoner just som räntan börjar klättra.
|