|
Den här artikelserien om hur världen kan komma att se ut om 250 år. Jag skriver detta bara för mitt eget nöjes skull och alla förutsägelser är ren spekulation. Jag förklarar i den inledande artikeln efter vilka principer jag har byggt detta framtidsscenario men utvecklingen kommer säkert att ta vändningar som vi helt enkelt inte kan tänka oss i dag. Det fina med tidsspannet är att ingen kan komma efteråt och säga att jag hade fel.
Del 1: Att se in i framtiden
Den enklaste framtidsförutsägelsen är att göra en prognos. Det innebär i stort sätt en framskrivning av den utveckling som sker nu med tillägg för alla kända fakta som kan påverka prognosen. Om datorer blivit dubbelt så snabba var 18 månad i decennier, är sannolikheten för att de ska bli det rätt hög för de kommande 18 månaderna. Om rökningen går ned med två procent per år så kommer ett visst antal svenskar att röka år 2015. Eller huspriserna kommer bara att fortsätta att gå upp.
På kort sikt stämmer dessa prognoser ofta. På lång sikt stämmer de aldrig. Min baby har dubblat sin vikt på 6 månader. Som tjugoåring kommer hon att väga som en elefant. Eller minskningen av rökning hejdas av en ny filmstjärna som gillar att röka. För att inte tala om huspriserna.
Dessa trendbrott i en utvecklingskurva är notoriskt svåra att förutse. Ofta kan vi veta ATT ett trendbrott kommer att komma, huspris kan inte gå upp i evighet. Men vi kan sällan veta NÄR trendbrottet sker.
Den här principiella osäkerheten, att det ofta är inte bara praktiskt svårt utan teoretiskt omöjligt att förutsäga vilka trendbrott som kommer att ske och när, gör att framtidsstudier ofta arbetar med scenarier. Bredvid ett huvudscenario utarbetas ett eller flera alternativa scenarier med andra tänkbara utvecklingsvägar. På så sätt kan man skapa handlingsberedskap för olika möjliga framtider.
Den största felkällan i den framtidsbetraktelse jag skriver här kommer knappast vara att det inte blir som vi nu kan tänka oss, utan att vi kommer att uppfinna saker och levnadssätt som vi i dag inte ens kan tänka oss.
Finns det metoder för framtidsstudier?
Det finns inga tvovärdiga metoder för att veta hur framtiden ser ut på så lång sikt. Istället har jag utgått från ett resonemang där jag frågat mig hur människan vill ha det inom ett visst område om vi hade fått önskat oss vad som helst. Jag har sedan utgått från att på så lång tid hinner vi uppfinna allt som vi kan tänka oss utom det som är teoretiskt omöjligt. Vi kan alltså tänka oss mycket snabb persontransport till andra sidan jordklotet, men vi kan inte tänka oss teleportering, hur lång tid framåt vi än spanar.
Jag har bara tagit fram ett huvudscenario, att utvecklingen i stort och på lång sikt fortsätter att göra oss till rikare, trevligare och lyckligare människor, såsom utvecklingens huvudtrend har varit från förhistorisk tid till idag. Bakslag som var enorma för de människor som drabbades, t ex världskrigen och folkutrotningarna på 1900-talet eller pandemierna under medeltiden, har inte kunnat rucka på denna underliggande utvecklingstrend. Som växterna som bryter igenom asfalten har människan haft kraft att besegra ondska och krig efter att väl utvecklingen tagit fart på riktigt.
Ett skäl att hålla sig till ett scenario är att normala avvikelser genom krig och konjunkturer inte kommer att synas på så lång sikt, medan katastrofala avvikelser genom kärnvapenkrig eller klimatförändringar är för stora för att rymmas inom dessa funderingar. Låt oss alltså hålla oss till ett troligt huvudscenario.
De antaganden som jag har följt:
- Människan är fortfarande människa, vi drivs av samma drifter som vanligt, samma behovstillfredsställelse gör oss lyckliga.
- Utvecklingen är kontinuerlig och huvudsakligen till det bättre.
- Krig och katastrofer kommer att inträffa, men efter sådana perioder återupptas den positiva utvecklingen.
Hur mycket är 250 år?
För att förstå hur mycket 250 år in i framtiden är behöver vi gå lika långt bak i tiden. Hur såg världen ut år 1760? Vad trodde dåtidens människor om framtiden? Nästan allt i vår värld är skapat inom denna tidsrymd, nästan alla föremål, uppfinningar eller idéer vi lever med. 250 år, eller åtta generationer, är alltså mer än tillräckligt att bygga en hel värld.
Vad kunde en bildad människa år 1760 ha för bild av världen om 250 år?
De flesta människor såg nog bara vad som fanns framför ögonen och vad prästen berättade. Men 1700-talet var också den tid då fröet till det moderna samhället såddes, det som skulle förverkligas i brytningstiden mellan gammal och nytt tidigt under1800-talet, en tid som historikern Paul Johnson kallade för det modernas födelse.
År 1760 hade framstegstron uppstått bland personer med anknytning till vetenskap och teknik. Men fortfarande var gudstron den dominerande ideologiska kraften.
En bildad människa år 1760 skulle kanske se utvecklingslinjen mot högre välstånd. Han hade troligen inte haft någon orsak att se krigens slut, eller att freden skulle breda ut sig över Europa. Hade han varit framtidsoptimist hade han trott att hans värderingar, alltså ett gudfruktigt samhälle, skulle bre ut sig. Vi skulle idag vara mycket gudfruktiga och goda.
Han kanske också skulle kunna se att europeiska stater skulle lägga under sig stora delar av världen. Men allt tal om en senare avkolonialisering skulle vara löst prat. Den sortens trendbrott är omöjliga att förutspå.
Han hade räknat ut att om det gick åtta generationer på 250 år och varje generation fick 3 barn som överlevde till vuxen ålder skulle han bli anfader till 6 500 efterlevande. Kanske skulle han tro att antalet efterlevande skulle bli betydligt större p g a större matproduktion. Idag hade vi räknat med två barn per generation vilket bara ger oss 256 efterlevande om 250 år.
Fortsättning följer...
|